Den självbevarande instinkten – ”bevarande”

Den självbevarande eller bevarande instinkten fokuserar, som namnet antyder, på överlevnad och upprätthållande av hem, förhållanden, förutsättningar etc. En bevarande person är mån om att få behov i form av kost, sömn, ekonomi etc tillgodosedda. Även om han är mitt i ett intressant samtal är han medveten om sömnighet, kissnödighet eller hunger, och det finns en gräns för hur länge han kan tänka sig att skjuta upp tillfredsställelsen av sina fysiska behov.

När den bevarande instinkten är stark och i balans använder personen sin energi till att ta hand om sig själv och sin trygghet genom att se till att förråden är påfyllda och räkningarna betalda så att livet kan rulla på smidigt. Om en person med stark bevarande instinkt blir psykiskt instabil eller osund kan instinkten i stället leda till att han inte alls tar hand om sig själv utan drabbas av till exempel ät- eller sömnstörningar.

Om den bevarande instinkten är den lägst prioriterade glömmer personen lätt bort exempelvis att få tillräckligt med mat eller sömn. Sådana personer tycker att faktorerna i den materiella omgivningen är mindre viktiga än interpersonellt utbyte av olika slag.